Läkaren ringer på kvällen. Dålig mottagning gör att S går ut på balkongen och står och gastar. Symptom avhandlas. Jag tänker på grannarna, de hör ju allt. Jag kör en pantomim a la Marcel Marceau om huruvida det är bra att han står och skriker på balkongen.
S tecknar tillbaka att han skiter i vilket, han vill bara kunna kommunicera med sin doktor.
Jävla Telia!
(Och ja, jag skäms som fan över att jag bryr mig om grannarna i en situation som denna...)
- Kom in till mottagningen så att jag får klämma och känna lite, säger läkaren.
Och röntgentiden tidigareläggs ytterligare.
En vettig doktor. Tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar