Stanna hos mig

 Vi har haft filmkväll. Barnen är nattade och vi sitter i vardagsrummet. En flaska rödvin och Kent. Vi pratar inte. Vi sitter bredvid varandra och hör varandras hjärtslag. Du är relativt nyopererad. Eller om det är kort innan operationen. Vi försöker navigera oss fram i det okända. Men du vet. Och jag också, fast jag inte vill erkänna det. Vi vet. Vi är allt vi har kvar. 

Kent - Stanna Hos Mig (youtube.com)

Pratar med dig dagligen. Drömmer om dig på nätterna. Ibland är du ung. Ibland gammal. Aldrig sjuk. Alltid du. Alltid min. Ibland tycker jag mig se dig bland andra människor. Jag tycker mig höra din röst. Letar efter din påstådda dubbelgångare, de säger att alla har en men, det skulle ju fortfarande inte vara du. Jag tankar fortfarande av din kärlek, den verkar oändlig tack och lov. Tänk om jag vetat då det jag vet nu. Som jag hade ... Ju längre tiden går desto mer övertygad blir jag. Men sorgen och saknaden förblir densamma. Så mycket du går miste om. Så mycket vi går miste om. Så mycket jag försöker ge istället för dig men som jag inte kan. För att jag inte är du. Så mycket jag vill höra din åsikt om. Så många frågor jag bara kan ställa till dig. Så mycket kärlek som bara går till spillo. Som är ämnad för dig. Bara dig. Känner mig fortfarande stympad. Men det är det ingen som märker. Jag flyter med det som är livets ström. Flyter med men inte bort. Flyter.

 Går fortfarande in och läser de senaste forskningsrapporterna  kring den cancerdiagnos som tog min kärlek S liv.

 Fortfarande samma dystra siffror, dålig prognos, begränsade behandlingsformer o s v. 

Cancern hade tagit honom ifrån mig, oss, oavsett. Då som nu. Det finns fortfarande inget som biter på den sorten. 

Gläds med Göran Greider idag. Han har blivit friskförklarad från sin elaka jäkla cancer. Om än för ett tag. Men ändå! Lev du fantastiska människa! 

Backe upp och backe ner

Lilla hästen Plopp, han rider i galopp. Backe upp och backe ner, till han inte orkar mer...

Min lilla skrålar för full hals. Jag kan inte hålla tillbaka tårarna hur mycket jag än försöker. Sorgen anfaller och det enda jag kan göra är att låta den göra det. Anfalla. Utan att min lille son blir rädd. Han sjunger på även om jag ser att han ser att jag är ledsen. Han kommer med sina leksaker och ger mig dessa i present. Älskade unge. Vad skulle jag göra utan dig?

Andas. Snyter mig. Kollar spegeln och ser en trött och rödögd panda. Torkar bort det utsmetade sminket och tänker att jag är som hästen Plopp fast den ledsna varianten.

Måste orka.

 

Backe upp och backe ner.

Andas.

Redo för fredagsmys.

Svårt

"Det är svårare att veta hur man skall leva när man vet att man skall dö.
Det är svårare att veta hur man bör dö, när man fortfarande lever.
Det är svårt hur som helst. Vare sig man skall leva eller skall dö."
                                                                                                                S 
                                                   


                                                                         


                                                                  Hittade en liten papperslapp...