Så reser han sig än en gång. Min kämpe. Han tar strid mot sjukdomen varje minut, varje sekund. Mängden mediciner som ska intas dagligen är bara det en utmaning. Men han fixar det. Kortisonet gör att han är lite piggare och att det fungerar något bättre med maten. S äter så ofta och mycket det bara går. Trots detta går han inte upp i vikt, kanske något kilo sedan sjukhusvistelsen men det är fortfarande en mycket tunn S. Han har dock fått tillbaka styrkan i rösten och ansiktsfärgen vilket gör sådan oerhört stor skillnad. Han försöker gå ut en liten stund varje dag och röra på sig. Han grejar, donar och stökar här hemma efter förmåga. Pysslar om oss.
Finaste S.
Åh härligt. Det kommer att vara bra dagar och dåliga dagar. (min erfarenhet med dessa hemska cellgifter och förbannade sjukdomen).
SvaraRaderaTa vara på de fina stunder och dagar och bara njut så gott som det går.
Många kramar till er.
Tali
Tänker på dig och din familj. Saknar dina inlägg, men förstår att ditt fokus ligger på annat. Massor med kramar från Anna
SvaraRaderaTänker på er och undrar hur ni har det.
SvaraRaderaKram Nina