Tillsammans

Nu börjar ledigheten. Glada fröknar på dagis som får kramar och blommor av lillen. Tänk vad lite det behövs för att göra andra människor glada. Och vem tackar nej till lite uppskattning?
Vi umgås mycket med den närmsta familjen. Och nu ska vi även ta med vänner med familjer.
Vi passar på att ses och umgås. Prata. Vara tillsammans.

Har lite dåligt samvete för några mail jag inte svarat på. Men det är som det är. Jag kommer att ta tag i det under ledigheten. Inte för att jag måste utan för att jag vill.

Nu hoppas jag att hjärtat lugnar ner sig lite, slutar rusa i bröstet. Och att det blir lättare att andas.

Det är det nog redan när jag känner efter.