Vi ligger kvar i sängen hela dagen. Glider in och ut ur sömnen. Tiden känns oväsentlig. Ur högtalarna strömmar Chet
Bakers musik, vi blir vaggade, nästan hypnotiserade. Speciellt jag som inte
lyssnar på den sortens musik i vanliga fall. Det känns som en dröm. Som att
ligga och sväva i ett moln, högt ovanför allt och alla och långsamt inse vad
som är viktigt, vad som betyder något. Och vi vill inte röra oss av rädsla för
att det ska ta slut. Det får aldrig ta slut.
Dina ord är som poesi och jag hoppas att du kommer att minnas det som vackra stunder.
SvaraRaderaChet Bakers musik ÄR som en dröm
SvaraRaderaLåt dig svepas med
kram
Håller med Sister Moonshine. Det finns en poet inom dig.
SvaraRaderaMånga kramar
Åh äntligen skrev du ett inlägg. Jag har varit fundersam och lite orolig...
SvaraRaderaKram Ann-Louise