Att karpa

S är på restaurang med en god vän ikväll. Jag är fascinerad över hans energi. Han har ju alltid varit lite dampad men med tanke på situationen så kan jag inte låta bli att fråga mig hur han orkar.
Han håller kontakten med vännerna, han går ut, han reser, han tar hand om lillen på dagarna, handlar, tvättar, fixar, donar, lagar mat. Ja, ni hör ju.
Och inte vet jag hur jag ska få stopp på honom vilket ibland är en källa till irritation. Att jag ber honom att ta det lugnt och vila när han är hemma.
Kanske borde jag låta bli men jag kan inte. Han har så höga krav på sig själv och vill inte vara en belastning. Och jag vill ju inte att han ska köra helt slut på batterierna.

Han är helt otrolig. Och kanske att han karpar (eget uttryck för Carpe diem som han är allergisk mot). Men det är inte hela sanningen. För att jag vet att karpandet likväl kan betyda att inte göra något alls, utan bara vara. Vara tillsammans. Vilket han också är mycket bra på.

Fick för en liten stund sedan ett sms med texten "Du är mitt ljus"
Med hjärtat fullt av kärlek säger jag nu godnatt.