Lady Gagga

Jag gör så här. Jag ger det en chans till. Jag har fortfarande inte avbokat nästa tid hos terapeuten.

Har funderat lite fram och tillbaka. Jag har ju bara varit hos henne ensam en gång. De andra gångerna tillsammans med S kanske jag inte ska räkna in utan utgå från senaste besöket. En gång är ingen gång.

Hon kanske hade en väldigt dålig dag helt enkelt. Terapeuter är ju också människor… Eller så hade hon kanske hade gjort en dubbelbokning och behövde egentligen vara någon annanstans samtidigt som jag satt där och försökte gagga om mitt.  Hon ville nog vara schysst och ta emot mig OCH hinna till det andra mötet. Jag har säkert också en del tics för mig som förmodligen irriterar andra. Så varför ska jag haka upp mig på att hon pillar på sitt långa halsband? Det är kanske något hon gör när hon är koncentrerad, typ. Och att kolla på klockan. Det måste man väl få göra? Om man har en patient/klient/kund i timmen, ja då måste man ju veta vad klockan är. Sedan att det finns mer eller mindre diskreta sätt att göra det på, det är en annan sak. Jag kanske ska vara med fokuserad på det jag säger och tänker än vad terapeuten pysslar med. Måhända är jag för flummig i mina resonemang, helt enkelt inte tillräckligt tydlig med att uttrycka vad jag behöver. Jag kanske måste förbereda mig mer, punkta upp vad jag vill ta upp, ta med mig en lista som vi kan bocka av. Då kanske upprepningarna avtar. Då kanske hållamedomandet inte uppstår.  Jag ska ge det en chans till. Så får det bli. Fortsättning följer.