Sorg, upplevelse och känsla

I en redigerad version, några av min älskade S ord till mig.

”Jag lovar att du kommer att se mig när du ser mig. Jag lovar att du känner igen mig som jag var innan det som började hända började hända. Det kan vara en sten, ett hus, en hund, en situation eller rent utav en människa. Där dyker jag upp, för jag kan inte tänka mig att lämna dig ifred bara för att döden kommer mellan oss. Jag tänker inte stalka dig utan bara finnas där när och om du behöver det. Jag vill att du skall ha ett bra liv. Inte ensam. Du är värd så mycket mer. Du är värd att älskas.

Våra hjärtan skiljer sig aldrig.

Så luras kärleken ibland. Att det som ser ensamt ut inte är det.

Min kärlek kommer enligt sägnerna numer alltid adderas till din. Du tar över den och använder den när du, dottern och lillen behöver den. Den fylls på när du minns med ett leende, den fylls på när du gråter, den får aldrig dränera dig, bara ge dig kraft. För det är så det måste vara, min älskade, älskade älskling. Vi må ha gjort mycket dumma saker i våra liv, men att träffas är inte en av dessa. Det vi lärt oss är att lycka kan göra jävligt ont och att det inte känns rättvist. Om vi inte fått uppleva det, hade vi inte sörjt. Vilket betyder att sorgen i sig bör tas om hand, för den är en viktig del av glädjen. Upplevelse och känsla.”    S

Texten syns inte så bra då jag klippt och klistrat. Ber om ursäkt för det...